Den roligaste personen jag vet har varit framme igen...
Om ni vill läsa något roligt så kan ni läsa det här!
För övrigt har det varit en bra dag på hygget idag. Blev färdiga lite tidigare är vanligt så det blev inte så lång dag = hemma mer än en timme innan man måste gå och lägga sig!
Men nu börjar det faktiskt böra närma sig läggdags...
För övrigt har det varit en bra dag på hygget idag. Blev färdiga lite tidigare är vanligt så det blev inte så lång dag = hemma mer än en timme innan man måste gå och lägga sig!
Men nu börjar det faktiskt böra närma sig läggdags...
Och på tredje dagen uppstigen...
...04.50.
Känner mig trots allt inte allt för sliten nu, men jag tror nästan att jag bränt mig på ovansidan av öronen, det svider i alla fall där. Får inte glömma att smörja in mig imorgon.
Idag tog den gamla trotjänaren (se föregående inlägg) oss ända bort till Kardis. Efter en kort promenad kom vi fram till hygget, det stod tidigt klart att den som markberett området måste ha varit ordentligt dragen. Det är inte ett lätt jobb att täcka det hygget kan jag lova! Imorgon återvänder vi för att lägga det sista.
Följande ska jag göra nu:
Känner mig trots allt inte allt för sliten nu, men jag tror nästan att jag bränt mig på ovansidan av öronen, det svider i alla fall där. Får inte glömma att smörja in mig imorgon.
Idag tog den gamla trotjänaren (se föregående inlägg) oss ända bort till Kardis. Efter en kort promenad kom vi fram till hygget, det stod tidigt klart att den som markberett området måste ha varit ordentligt dragen. Det är inte ett lätt jobb att täcka det hygget kan jag lova! Imorgon återvänder vi för att lägga det sista.
Följande ska jag göra nu:
Aktivitet: Beräknad tid:
Äta glass 5 min
Stänga av datorn 3 min
Göra mig iordning för att sova 10 min
Sova 8 timmar
God natt mina vänner.
Äta glass 5 min
Stänga av datorn 3 min
Göra mig iordning för att sova 10 min
Sova 8 timmar
God natt mina vänner.
Ett riktigt KAP
Igår var jag förbi Olle och hämtade lite kartor på hyggena som vi ska plantera. Det verkar som om det är mest privata hyggen :D (här på bloggen försöker jag vara måttligt entusiastisk, men innombords ler jag brett, hoppar upp och ner och ropar yes, yes, yes!)
Jag fick också med mig Orienteringsbussen hem. Det känns faktiskt riktigt bra! Det hade som inte alls blivit samma sak utan den. Bussen ger en speciell känsla, en planterar-känsla. Det är svårt att förklara för de som inte sett bussen irl. Alla de som HAR sett bussen, de som någon gång har åkt i den, eller ännu hellre, kört den, de vet alla vad jag menar. Förutom att man inte alls behöver bry sig om hur man ser ut, hur sliten man är eller hur mycket skräp och jord man drar in i den så är den också utmärkt att köra plantlådor i. ( Nya rekord varje år!) Den bringar också den där extra lilla kryddan till 12h passet på hygget; en konstant oro över att man kanske inte tar sig hem den dagen eftersom något kan ha lagt av (batteri, bromsar,växellåda, ja vad som helst) Dessutom så är det ett styrkepass som heter duga när man ska svänga eller vända eftersom styrservo inte existerar.
När det ösregnar så kan man samla vatten i hinkar på olika ställen inne i bussen och är det riktigt kallt och ruggigt så slår man på min favorit funktion -->Wedbastu. Då blir det snabbt varmt och skönt.
Vi har varit ute på många många äventyr med den bussen under den tid vi planterat. Den har sjungit på sista versen länge, men nu är jag rädd att den faktiskt har börjat på sista raden i sista versen. Jag ( och jag är säker på att Lone, Vickan och Kristina är med mig!) kommer att sörja länge den dagen bussen läggs på bilkyrkogården.
Men å andra sida, det är en seglivad buss och som sagt, jag hämtade den ju igår. Den startade och jag överlevde resan hem. Det är ett riktigt KAP.
Den är också fullständigt livsfarlig att köra.
Jag fick också med mig Orienteringsbussen hem. Det känns faktiskt riktigt bra! Det hade som inte alls blivit samma sak utan den. Bussen ger en speciell känsla, en planterar-känsla. Det är svårt att förklara för de som inte sett bussen irl. Alla de som HAR sett bussen, de som någon gång har åkt i den, eller ännu hellre, kört den, de vet alla vad jag menar. Förutom att man inte alls behöver bry sig om hur man ser ut, hur sliten man är eller hur mycket skräp och jord man drar in i den så är den också utmärkt att köra plantlådor i. ( Nya rekord varje år!) Den bringar också den där extra lilla kryddan till 12h passet på hygget; en konstant oro över att man kanske inte tar sig hem den dagen eftersom något kan ha lagt av (batteri, bromsar,växellåda, ja vad som helst) Dessutom så är det ett styrkepass som heter duga när man ska svänga eller vända eftersom styrservo inte existerar.
När det ösregnar så kan man samla vatten i hinkar på olika ställen inne i bussen och är det riktigt kallt och ruggigt så slår man på min favorit funktion -->Wedbastu. Då blir det snabbt varmt och skönt.
Vi har varit ute på många många äventyr med den bussen under den tid vi planterat. Den har sjungit på sista versen länge, men nu är jag rädd att den faktiskt har börjat på sista raden i sista versen. Jag ( och jag är säker på att Lone, Vickan och Kristina är med mig!) kommer att sörja länge den dagen bussen läggs på bilkyrkogården.
Men å andra sida, det är en seglivad buss och som sagt, jag hämtade den ju igår. Den startade och jag överlevde resan hem. Det är ett riktigt KAP.
Den är också fullständigt livsfarlig att köra.
-
Det är schlager-grejs på tv.
- jag hatar det.
......
- jag hatar det.
......
Hem?
Var är egentligen hem?
Nog har jag flera gånger sagt att jag ska hem och då menat till mitt rum i Älvsbyn. Men hem är ju också här i Armasjärvi, hem är sommarstugan på seskarö. Hem kommer att bli någon annanstans till hösten. Hur många hem kan man ha egentligen? När slutar en plats att vara hem? Hur länge kommer Armasjärvi att vara Riktiga hem? När blir det ett annat ställe som är mitt hem?
I fredags flyttade jag ut från rum 79 i Ugglan 3. Det var sorgligt. Jag kommer att sakna älvsbyn och skidlinjen. Jag saknar det och önskar att jag kunde gå kvar. Jag har verkligen trivts jättebra, och jag vet att jag har utvecklats mycket som skidåkare och skidorienterare. Jag har lärt mig mycket om träning, jag har lärt mig att prioritera träning på ett sätt som jag inte gjort förut. Jag har lärt mig lite om sånt som inte har med träning att göra också, men det är lite det. Jag har lärt känna många människor, en del bättre än andra, en del inte riktigt så bra som jag hade velat. Jag kommer att sakna dem. Anna, Carro och Alice som jag tränat många timmar med. Jag kommer att sakna alla grabbarna. När jag blir äldre så vet jag att jag kommer att komma ihåg året i Älvsbyn som ett grymt roligt år och jag ångrar aldrig en sekund att jag valde att gå ett år där!
Idag har jag också begravt min morfar. Det var en fin begravning och det var trevligt att träffa många släktinger som jag inte träffat på länge. Tråkigt bara att det var på en begravning. Tråkigt att det var på min morfars begravning.
Det har alltså verkligen varit en dag i sorgens tecken. Jag sörjer att jag flyttat från Älvsbyn och jag sörjer min morfar, båda sakerna två tunga stenar i mitt bröst. Men det var en strålande vacker dag idag och eftersom jag är som jag är så kunde jag inte vara ledsen särskilt länge när jag kom ut i solen. Jag har fortsatt arbetet med mitt projekt och dessutom sparkat på en boll med min lillasyster.
Men nu har solen gått ner och jag har packat upp mina väskor.
Jag känner mig ganska dyster, nedstämd, ledsen, bedrövad, sorgsen, olycklig, moloken, nedslagen, beklämd, nere, melankolisk, betryckt, modfälld.
Nog har jag flera gånger sagt att jag ska hem och då menat till mitt rum i Älvsbyn. Men hem är ju också här i Armasjärvi, hem är sommarstugan på seskarö. Hem kommer att bli någon annanstans till hösten. Hur många hem kan man ha egentligen? När slutar en plats att vara hem? Hur länge kommer Armasjärvi att vara Riktiga hem? När blir det ett annat ställe som är mitt hem?
I fredags flyttade jag ut från rum 79 i Ugglan 3. Det var sorgligt. Jag kommer att sakna älvsbyn och skidlinjen. Jag saknar det och önskar att jag kunde gå kvar. Jag har verkligen trivts jättebra, och jag vet att jag har utvecklats mycket som skidåkare och skidorienterare. Jag har lärt mig mycket om träning, jag har lärt mig att prioritera träning på ett sätt som jag inte gjort förut. Jag har lärt mig lite om sånt som inte har med träning att göra också, men det är lite det. Jag har lärt känna många människor, en del bättre än andra, en del inte riktigt så bra som jag hade velat. Jag kommer att sakna dem. Anna, Carro och Alice som jag tränat många timmar med. Jag kommer att sakna alla grabbarna. När jag blir äldre så vet jag att jag kommer att komma ihåg året i Älvsbyn som ett grymt roligt år och jag ångrar aldrig en sekund att jag valde att gå ett år där!
Idag har jag också begravt min morfar. Det var en fin begravning och det var trevligt att träffa många släktinger som jag inte träffat på länge. Tråkigt bara att det var på en begravning. Tråkigt att det var på min morfars begravning.
Det har alltså verkligen varit en dag i sorgens tecken. Jag sörjer att jag flyttat från Älvsbyn och jag sörjer min morfar, båda sakerna två tunga stenar i mitt bröst. Men det var en strålande vacker dag idag och eftersom jag är som jag är så kunde jag inte vara ledsen särskilt länge när jag kom ut i solen. Jag har fortsatt arbetet med mitt projekt och dessutom sparkat på en boll med min lillasyster.
Men nu har solen gått ner och jag har packat upp mina väskor.
Jag känner mig ganska dyster, nedstämd, ledsen, bedrövad, sorgsen, olycklig, moloken, nedslagen, beklämd, nere, melankolisk, betryckt, modfälld.
13/5
På morgonen var jag ute och sprang på Asplövberget, det är ganska fin terräng där ska ni veta! Solen kom fram medan vi var ute och sprang och när vi kom tillbaka så var det riktigt varmt ute :) Jag gillar när det är fint väder!
Jag har tränat lite på mitt nya projekt idag (påbörjades igår) Det gick ganska bra faktiskt, men jag måste lägga ner lite mer tid på det tror jag nog. Jag känner mig inte riktigt redo att berätta för världen vad det är ännu, men förhoppningsvis så kommer jag att kunna presentera ett resultat innom en inte allt för avlägsen framtid. Målet är att det ska vara klart den här sommaren.
Annars har jag väl inte gjort så mycket mer idag, annat än att som vanligt önska med hela mitt hjärta att jag var bra på fotboll så att jag kunde vara med när grabbarna far och spelar. Det ser så kul ut. Det finns så mycket jag skulle vilja vara bra på, men som jag inte är bra på. Det gör mig ledsen...
I alla fall så gick jag och spelade piano efter maten (eftersom jag vill bli bra på piano). Men det gick inge vidare eftersom jag har ont i fingertoppen på höger pekfinger. Det är inte ett ultimat ställe att ha ont på om man ska spela piano!
Jag har också lämmnat in bilen på verkstan, ska hämta den imorgon, och bli några tusen kronor fattigare....
Jag har tränat lite på mitt nya projekt idag (påbörjades igår) Det gick ganska bra faktiskt, men jag måste lägga ner lite mer tid på det tror jag nog. Jag känner mig inte riktigt redo att berätta för världen vad det är ännu, men förhoppningsvis så kommer jag att kunna presentera ett resultat innom en inte allt för avlägsen framtid. Målet är att det ska vara klart den här sommaren.
Annars har jag väl inte gjort så mycket mer idag, annat än att som vanligt önska med hela mitt hjärta att jag var bra på fotboll så att jag kunde vara med när grabbarna far och spelar. Det ser så kul ut. Det finns så mycket jag skulle vilja vara bra på, men som jag inte är bra på. Det gör mig ledsen...
I alla fall så gick jag och spelade piano efter maten (eftersom jag vill bli bra på piano). Men det gick inge vidare eftersom jag har ont i fingertoppen på höger pekfinger. Det är inte ett ultimat ställe att ha ont på om man ska spela piano!
Jag har också lämmnat in bilen på verkstan, ska hämta den imorgon, och bli några tusen kronor fattigare....
Varför måste man ha en rubrik egentligen? Jag vet aldrig vad jag ska ha för rubrik!
Idag, eller rättare sagt ikväll, gjordes säsongspremiären i orientering. Det blev inte den sedvanliga katastorfen som jag inlett tidigare säsonger med. Nej, tvärtom, det gick faktiskt ganska bra och jag gjorde bara några små missar. (däremot blev jag väldigt trött på slutet, men det är en annan femma...eller tia) Men som Sture sa, det här året är inte som andra år! Det kommer inte heller att bli som andra år, det kommer att bli helt annorlunda!
Idag var det lite regningt, vilket var tur, för då kunde jag sitta och räkna matte. Jag har annars ganska svårt att koncentrera mig när solen lyser utanför fönstret och termometern (som ligger i solen på dagen) visar 28 grader. Men idag fick jag lite gjort i alla fall. Börjar känna lite hopp om att jag kanske kommer att hinna räkna hela kursen innan jag gör provet..
Provet är dock en helt annan sak. Jag kommer tydligt ihåg att jag INTE fick MVG på nationella matte D när jag gick på gymnasiet och det lär ju vara ett liknande prov nu.. Jag är seriöst orolig för att jag inte kommer klara det.
Snart börjar vi plantera.....
Jag längtar... eller gör jag det? Vill jag kanske bara att det ska vara över så fort som möjligt?
Snart slutar jag här i Älvsbyn...
Jag längtar inte!
nu ska jag sova..-
eller i alla fall mentalt förbereda mig på att gå isäng :P
Idag var det lite regningt, vilket var tur, för då kunde jag sitta och räkna matte. Jag har annars ganska svårt att koncentrera mig när solen lyser utanför fönstret och termometern (som ligger i solen på dagen) visar 28 grader. Men idag fick jag lite gjort i alla fall. Börjar känna lite hopp om att jag kanske kommer att hinna räkna hela kursen innan jag gör provet..
Provet är dock en helt annan sak. Jag kommer tydligt ihåg att jag INTE fick MVG på nationella matte D när jag gick på gymnasiet och det lär ju vara ett liknande prov nu.. Jag är seriöst orolig för att jag inte kommer klara det.
Snart börjar vi plantera.....
Jag längtar... eller gör jag det? Vill jag kanske bara att det ska vara över så fort som möjligt?
Snart slutar jag här i Älvsbyn...
Jag längtar inte!
nu ska jag sova..-
eller i alla fall mentalt förbereda mig på att gå isäng :P
Nämen...!
Jag och Anna sitter och kollar på hockey VM, plötsligt utbrister Anna med ett förvånat tonfall
- Åh, kolla! Han har skridskor på sig!
Jag viker mig av skratt.
Idag var vi nere på gymnastiken igen, den här gången var det benen och magen som fick sig en omgång. Jag kommer nog att veta att jag lever imorgon...
Nu ska jag sova!
- Åh, kolla! Han har skridskor på sig!
Jag viker mig av skratt.
Idag var vi nere på gymnastiken igen, den här gången var det benen och magen som fick sig en omgång. Jag kommer nog att veta att jag lever imorgon...
Nu ska jag sova!
