Isovaara by night - del 1
Idag så hade Idrott B på gränsälvsgymnasiet, Övertorneå nattorientering på schemat. Jag var extrainkallad skugga. Det var en del nervösa och aningens spända ansikten bland deltagarna innan start och ett evigt genomgående av hur man tar kompassriktning. De flesta sprang i par, men en modig grabb hade valt att springa själv och jag hade som uppdrag att skugga honom.
Vi startade sist och det började bra. Första kontrollen satt inte klockrent men ändå ganska bra. Han hade redan där kommit ikapp de som startat 5 min före. 2:an var en löpsträcka och det gick bra, ända tills det var dags att vika av in i skogen, där las en del extra tid. Resten av banan fortsatte i samma stil, ibland var dock bommarna så grova att det skar i mitt orienterarhjärta. Jag suckade också ibland när jag såg att "jahapp, nu är vi på väg åt fel håll igen". På sista kontrollen, som avslutnign på det hela gick vi runt i cirkel några varv innan vi tillslut äntligen hamnade rätt.
MEN här skall påpekas att han var inte orienterare, den som jag skuggade. Han tappade heller aldrig modet och inte heller gav han upp och följde efter de andra. Nej outtröttligt och helhjärtat tog han sig an kontrollerna en efter en. Mycket bra! Helt klart godkänt, jag har faktiskt skuggat de som varit mycket, mycket värre. Men det blev en del exrta löpning och jag tänkte ibland tillbaka med längtan tillbaka på den gången jag skuggade Joakim Lehto. Vi sprang inte en meter (han var förkyld), gick spik på varje kontroll, startade sist och kom först i mål.
En inte så positiv sak är att jag snubblade i skogen och slog i en sten. Jag fick den rakt på låret, rakt på muskeln och det gjorde GRYMT ont och det fortsätter att göra fruktansvärt ont.
Hur det gick för de andra grupperna kan jag inte berätta om särskillt detaljerat, men vi såg dem ofta i skogen. Alla kom i mål, uppspelta och glada, efter att ha haft en rolig upplevelse i skogen. Och det var ju syftet med det hela, så då får vi ju anse oss nöjda!
I morgon är det nästa grupp som ska nattorientera så batterierna laddas för fullt. Det lär bli en lång natt imorgon också. Banan var 3,7 km och vi var ute i 1h 41 min.
Nu har jag smort liniment på mitt lår och jag kryddade nog lite och satte lite väl mycket. (Jag tänkte som så att jag har mycket ont så jag sätter mycket liniment.) Nåja jag känner nästan inte att det gör ont i benet nu, för det svider så mycket av linimentet. Frågan är bara hur jag ska kunna somna ....:P
Återkommer med en till rapport imorgon, nu godnatt!
Vi startade sist och det började bra. Första kontrollen satt inte klockrent men ändå ganska bra. Han hade redan där kommit ikapp de som startat 5 min före. 2:an var en löpsträcka och det gick bra, ända tills det var dags att vika av in i skogen, där las en del extra tid. Resten av banan fortsatte i samma stil, ibland var dock bommarna så grova att det skar i mitt orienterarhjärta. Jag suckade också ibland när jag såg att "jahapp, nu är vi på väg åt fel håll igen". På sista kontrollen, som avslutnign på det hela gick vi runt i cirkel några varv innan vi tillslut äntligen hamnade rätt.
MEN här skall påpekas att han var inte orienterare, den som jag skuggade. Han tappade heller aldrig modet och inte heller gav han upp och följde efter de andra. Nej outtröttligt och helhjärtat tog han sig an kontrollerna en efter en. Mycket bra! Helt klart godkänt, jag har faktiskt skuggat de som varit mycket, mycket värre. Men det blev en del exrta löpning och jag tänkte ibland tillbaka med längtan tillbaka på den gången jag skuggade Joakim Lehto. Vi sprang inte en meter (han var förkyld), gick spik på varje kontroll, startade sist och kom först i mål.
En inte så positiv sak är att jag snubblade i skogen och slog i en sten. Jag fick den rakt på låret, rakt på muskeln och det gjorde GRYMT ont och det fortsätter att göra fruktansvärt ont.
Hur det gick för de andra grupperna kan jag inte berätta om särskillt detaljerat, men vi såg dem ofta i skogen. Alla kom i mål, uppspelta och glada, efter att ha haft en rolig upplevelse i skogen. Och det var ju syftet med det hela, så då får vi ju anse oss nöjda!
I morgon är det nästa grupp som ska nattorientera så batterierna laddas för fullt. Det lär bli en lång natt imorgon också. Banan var 3,7 km och vi var ute i 1h 41 min.
Nu har jag smort liniment på mitt lår och jag kryddade nog lite och satte lite väl mycket. (Jag tänkte som så att jag har mycket ont så jag sätter mycket liniment.) Nåja jag känner nästan inte att det gör ont i benet nu, för det svider så mycket av linimentet. Frågan är bara hur jag ska kunna somna ....:P
Återkommer med en till rapport imorgon, nu godnatt!
Kommentarer
Trackback
