Armasjärvi

Kom hem från Stekenjokk igår kväll, lite sorgligt. Där var så fint och vi hade det så bra, jag ville aldrig fara hem. Det var så fint väder igår på förmiddagen och det gjorde nästan ont att ta av sig skidorna efter morgonens pass. (ont för att jag var helt slut och alla kroppens muskler skrek i protest) Ont i själen för att jag visste att nu skulle vi åka hem. Riktigt sorgligt.

OK, imorgon far vi till Stekenjokk. Det blir NICE!
Alltså på riktigt!

Stekenjokk ligger HÄR

/JT

Igår morse var jag ute och joggade lite. Mer en sådan där joggigntur som är till för att tänka än för att riktigt träna egentligen.
Det låg som ett dis i luften och det var väldigt lugnt och fridfullt. Inte mycket folk som var ute och rörde på sig. (Kan bero på att det var dagen efter valborg och klockan faktiskt inte var mer än halv 10) Jag springer på vägen kring sjön ocg funderar och samlar mina tankar lite. Försöker få ordning på dem, få rätsida på dem så att jag kan lagra in dem och slipper ha dem snurrandes runt i huvudet hela tiden. Bäst som jag springer där på grusvägen så dyker en ny tanke upp: "jag vill bada". Jag vet inte riktigt vad jag ska göra av den här nya tanken, den liksom ger sig inte och vägrar sorteras in och lagras. Den snurrar envist runt runt i huvudet, det hjälper inte att jag säger att jo visst, det vore skitkul att bada, vi får ta och göra det någon gång. Nej, "Jag vill bada nu!"

Vips så står jag ute på bryggan och kollar, isen är inte så stjock och jag skulle nog kunna hacka upp ett hål om jag ville. Jag hittar en bräda som jag kan göra ett litet hål med, lagom stort så att jag skulle få plats att doppa mig där. Jag inser plötsigt att det finns ingen återvändo nu, någonstans långt långt innom mig har jag bestämt mig för att bada och det är bara för mig att acceptera det och att göra det nu. Jag kan räkna upp många argument som talar för att bada men inte ett enda som talar emot. Så jag badar. Av med kläderna, hoppa i och doppa sig, upp och snabbt på med kläderna igen och sedan löpa hem och ställa sig i duschen. KUL! Superduper roligt!

Senare på dagen for jag pch Fredrik till luleå för att fira en av Fredriks kompisar som fyllt år. Det var väldigt roligt. Vi sov över där och åkte sedan tillbaka till umeå idag med ett litet stopp i Pite för att äta lunch. :)

Nu ska jag ta tag i maj.

På onsdag åker vi till Stekenjokk och åker skidor. Det blir nice! :)

Wieho, solen lyser och vädret är underbart. Det finns inget som gör mig på så bra humör som fint väder. Tillbaka i Uneå nu efter ett väldigt misslyckat påsklov vädermässigt sett. Det går fortfarande att åka skidor och jag vill helt enkelt aldrig gå in från spåret. Har nästan inga lektioner den här veckan heller :) kan inte bli bättre!

Det finns bara en liten liten detalj som grumlar idyllen. - Jag har tenta nästa vecka.

Solen kom aldrig fram igår, jag väntade förjäves.

Det är mulet idag med.

Jag har faktiskt läst i neuroscience igår! HA! Det trodde ni inte va, (trodde knappast jag heller) Frågan är dock om jag blivit nå klokare av att läsa där... återstår att se.

Igår var det annars finfint väder och jag och pappa och kristina och några andra barn från skidskolan var ute och grillade korv på Ainiovaara. Grillplatsen som vi var vid ligger ganska högt upp på berget så vi började emd att åka upp dit. När de efter kanske halva vägen frågade om vi var framme snart och jag svarade "jadå, alldeles snart" så tänkte jag för mig själv att "ojoj, hur ska detta gå..?" Men det gick finfint :) Blev förståss ertappad med min lilla lögn när vi inte alls var framme snart men det gjorde inte så mycket. Det var en riktigt trevlig tur och det gick undan när de sedan skulle åka ner för hela berget på vägen hem :)

När vi sen kom hem så satte jag mig på verandan i solen och pluggade lite.. Försökte skingra dimmorna kring örats anatomi och hårcellernas funktion.

Idag lyser inte solen... inte ännu i alla fall, jag har doch inte tappat hoppet och bättring ännu. :)

Tjoho! Har varit hemma nu i några dagar, tiden går verkligen fort! I torsdags kväll när jag kom hem så var jag riktigt trött! Vallade skidor och gick och la mig och sen inget mer med det...

Fredag var det sprint i Rovaniemi, riktigt roligt! :)Det var som så länge sedan jag tävlade och orienteringen fungerade bra. Roligt spårsystem var det också:) Lördag var inte riktigt rolig för min del, det började dock bra: Ultralång med masstart stod på programmen och vi steg upp 05.45 på morgonen. (kvart i sex låter inte alls lika tidigt som 05.45...) Kände mig taggad inför start och såg fram emot att få ge mig ut i skogen. Det hade varit minusgrader på natten och slasket hade frusit sen gårdagen. Det var med andra ord ganska hårt. Det är i sammanhanget skidorientering lika med livet som insats när man ska nerför. Nerför är oundvikligt när man börjar med att klättra upp för hela berget till första kontrollen.

Jag kämpar på en bra bit efter tätklungan, känner att det går tungt och gör så gott jag kan. Spåren som på morgonen när vi startade var isiga är nu helt tinade och stavfästet är dåligt. När jag lyckats kämpa mig igenom en stor del av den fågelvägen 17km långa banan så börjar jag återfå hoppet. Då vid ett lite olyckligt nedslag med staven spricker trugan. NOOOOOOOOOOOO!!!! nej nej nej NEj NEJ! Jag är just påväg ut på bredspåret så jag lyckas trycka dit trugan och kan fortsätta ganska bra på bredspåret. När jag sedan ska vika av in på smalspåret så lossnar den. GAH! det kommer massa snö i den och jag står och fipplar för att få ut den. Lyckas trycka fast den igen och efter två stavtag lossnar den igen. Proceduren upprepas ett par gånger tills jag inser att det är hopplöst. Trugan kommer inte att sitta kvar, testar då att staka utan truga...Omöjligt. Vid det här tillfället vill jag mest bara gråta. Jag har åkt i 1 timme och 40 minuter, och jag tvingas bryta med kanske 3 km kvar till mål. Jag var inte glad!

Dessto mer revanch sugen på söndagens medeldistans. Den var riktigt kul. Ibland var det som att åka i en sjö men på de flesta ställen hade jag nog en stor fördel av att starta tidigt i starfältet, jag kunde i alla fall ana lite stavfäste. Sammanfattningsvis kan man säga att det var en kul helg med fina tävlingar.

Idag var jag och pappa över till Ainiovaara och kollade på skidtävlingarna där. Avslutningen på Lapin Kulta cup. Hur mycket folk som helst var det.

Sedan satt vi på gården och grillade korv :)

Idag fick jag påsklov, äntiligen. Tyvärr är det så på universitetet att priset man får betala för ett lov är att man har tenta en och en halv vecka senare. Det finns förståss undantag: T3, de hade tenta i tisdags(!) och deras nästa kurs startar inte förrän efter påsk! Det är värt att avundas! Men så är det ju naturligvis inte för oss stackars T2or...Jag har det ändå bra, jag behöver inte ta med skolböckerna på flyget. Det är många kilo alltså!

I alla fall kör jag hem imorgon, det ska bli kul.. (att komma hem alltså, köra är väl inte så väldans upphetsande..) Jag behöver inte heller köra ensam utan Johan och Daniel följer med mig till kalix. Jag kan nog se fram emot 4 timmars nötande av ursprung, fäste, funktion och innervation av alla muskler i hela kroppen...weiho!

Nu så märks det verkligen att vintern börjar gå mot sitt slut (även om den är länge länge kvar!!) Solen värmer en hel del och man blir blöt om ändan när man cyklar till skolan (för att jag inte har något stänkskydd på bakhjulet). Jag satt idag på min balkong i shorts och linne, det var 28 grader där. Nice :)

over and out från Umeå

Igår kväll var jag och några kompisar ner på Umeå Open, det var riktigt roligt! :) Såg lite av varje bla, Melissa Horn och Salem al Fakri. Deltog även i mjölkhävartävling som arrangerades av norrmejerier. Var inte direkt lysande och inser att det krävs drastiska förbättringar i min teknik och mycket tränig tills nästa år ( då jag ska vinna).
Kom inte hem jättetidigt och dessutom skulle man ställa fram klockan, så det blev inte supermånga timmars sömn.

Imorse var vi nämligen nio stycket mycket taggade kompisar som åkte iväg med två bilar till Boda Borg i skellefteå. ROLIGT! Vi var där hela dagen ända tills de stängde (16.30) Tre lag som kämpade mot varandra om ära och berömmelse. Man kan lugnt säga att vi hållit igång så som vi sprungit ut och in och upp och ner i de olika rummen. Nu känner jag mig rätt mör, och väldigt nöjd :)

Tänkte på en sak idag när jag var påväg hem från skidspåret. Hur bra har jag det inte egentligen?
Jag gillar att plugga, man har sjukt kul som student alltså. Det händer helatiden roliga saker, det är bara att välja vad man vill vara med på. Jag bor supernära skidspåret och kan träna. Jag har det ju hur bra som helst.

Jag kommer ihåg när jag gick på gymnasiet, då ville man bara bli klar med skolan. Att ta studenten var ju ens högsta önskan! Det fanns så många saker jag ville göra och jag ville bort från övertorneå så fort som möjligt. Nu gör jag ju just en av de där roliga sakerna :) Ett år på skidlinjen i Älsvbyn blev det första jag gjorde, det var lätt det dittills roligaste året i mitt liv... frågan är om det får behålla den titeln när efter det här året, tveksamt. Jag har inte alls brottom med att bli klar med min utbildning nu. Jag kommer nog bli här i ume ett bra tag, speciellt om jag inte läser på 100% nästa år. Men det gör ingenting för jag är inte less på ume på långa vägar!

Visst finns det massor av saker som jag fortfarande vill göra, resa till exempel, men det hinns nog med ska ni se, om inte annat på ett sommarlov :)

Min slutsats när jag gick hemmåt blev att jag trivs bra som student vid umeå universitet :)

I Lördags var det djurkalas :)

Ok, börjar med den utlovade rapporten i förra inlägget.

Förra söndagen (alltså mer än en vecka sedan) vaknar både jag och Kristina tidigt, eftersom vi inte är sådana som ligger och drar oss allt för länge och det dessutom var strålande sol ute begav vi oss till nydala för att köra ett vanligt långpass. Vi testar skaren och märker att den håller hyfsat bra! Utmed hundspåret finns fina ängar som man kan åka på om det är skare så vi beger oss dit. Till vår ohejdade lycka så bär skaren utmärkt och vi åker omkring på ängarna och leker och mår så jävla bra. Det går att åka väldigt långt, det kommer nya ängar hela tiden och efter ett tag komemr vi till en ort med en väg. Vi har ingen aning om var vi faktiskt är men det bekymmrar oss inte nämnvärt eftersom vi sett att ängarna fortsätter på andra sidan vägen :)

När ängarna tillslut inte fortsätter mer så söker vi oss till en skoterled som vi tror följer ett vattendrag av något slag. Vi fortsätter bort efter skoterleden, solen skiner och livet är underbart! Efter ett tag så kommer vi fram till en skylt där vi får veta att den ort med väg som vi passerat var Innertavle. Vi ser också att om man fortsätter efter skoterleden så kommer man till Holmsund. Efter en del övervägande där vi tagit i beaktande att vi troligen inte kommer att orka åka tillbaka eftersom vi redan varit ute i 1,30, att vi bara har en mobil med oss, inga pengar, inget att äta och bara vanligt vatten i drickabältet så bestämmer vi oss för att åka till Holmsund för det vore så jäkla kul.:)

Vi fortsätter glada i hågen och kommer ut på det som när vi frågar en snäll herre som är ute och promenerar i det vackra vädret är tavelfjärden. Vi får också veta av den snälle herrn att om vi svänger höger där framme så är det ca 2km kvar till holmsund och om vi svänger vänster så kommer vi till havet.

Vi väljer havet!

Så UNDERBART! Perfekt skare, snövitt täcke så långt ögat kan se. inte ett moln på himlen. Vi älskar livet! FRIHET! Det kan inte vara så hemskt långt till Holmsund om vi åker via havet tänker vi, det måste bara vara att runda udden.

Det är naturligtvis lite längra än vi tror med det gör inte oss nåt, vårt nya mål är att vi ska åka tills vi väggar. Efter tre timmars skidåkning står vi på ganska trötta ben på stranden vid Holmsund, nu ska vi ta oss hem så vi knallar in mot stan. Vår första plan är att lifta, det går sådär lagom bra (ingen stannar) nästa plan är då att försöka flörta med busschauffören så att vi får åka med gratis. Vi är ju faktiskt helt slut, har åkt i tre timmar och kommer inte hem. Busschauffören visar sig vara av den suraste sorten. Han hade inte rört på sig på länge och hade definitivt inte stått på ett par skidor någonsin. Helt kört att få åka med gratis. Vi börjar bli lite lite ledsna nu, men vi är inte sådana som tapapr modet. Då kliver vår hjälte fram. Han som klivit på bussen före oss, och hört hela diskussionen med busschauffören (och troligen tänkt samma som vi nämligen: jävle gubbe) Han betalar vår bussbiljett!! :) Dagens hjälte säger jag bara! Vi är oerhört tacksamma. Man blir så glad när människor är snälla!
Klockrent också att det visar sig att han bor granne med oss så att vi kan gå dit på kvällen och betala tillbaka epengarna samt visa vår tacksamhet med en Ben&Jerrys glass.

Vi åkte från Nydala vid nio på morgonen och kom tillbaka ungefär 13.30. Väl hemma åt jag mat (MAT!) och duchade, sov sedan i 1,5 timmar. Hur skönt som helst. Efter det kände jag mig hyfsat återhämtad. En fruktansvärt lyckad dag, ett helt underbart skidpass och något som jag aldrog kommer glömma!

---

Efter den söndagen har det varit flera finfina dagar, ingen mera skare tyvärr men fina skidspår! Har inte haft jättemånga lektioner heller (det betyder plugga hemma eller ni är döda på nästa genomgång) så har verkligen kunnat vara ute och njuta på spåret. Idag satt jag också på min balkong och pluggade. Den är i söderläge så solen lyser där nästan hela dagen. :D
Fint väder utlovas också imorgon och då är jag ledig hela dagen!! :) (Pluggar stenhårt... eller hur det nu var..)
Snart är det påsk och då åker jag hem :)

Nu sova!

Så jävla lyckad dag!
eventuell rapport när jag fått lite distans till det hela:)

...idag blev det med ca en minut. Det var så mycket Kristina var före mig imål idag alltså.
Succéduon har nämligen slagit till igen.

Medicinska studentkåren ordnade idag på nydala en maskerad-skidtävling till förmån för Läkare utan Gränser. Loppet gick i klassisk stil, 10km masstart. Eftersom jag och Kristina heljhärtat stöder sådana här roliga event så stod vi på startlinjen ut klädda till pyrovat och laktat. Succé naturligtvis.





Eftersom både pyruvat och laktat är sura (syror) så gjorde vi vårt bästa för att se sura ut, det var dock omöjligt i det underbara vädret och den härliga stämmningen! Vi hade hur roligt som helst och är superstolta över vår insats och inte minst över vår utstyrsel. Den skapades för övrigt igår kväll efter ett par timmars klippande och tejpande samt flummande.



Som sagt så drog kristina ifrån mig och gick tillslut imål en minut före mig, men det är väl så det är antar jag.. det är mest laktat som gäller i slutet på ett lopp :P
Resultat tror jag kommer att komma upp på www.medisinska.se och det ska tydligen också finnas bilder uppe på facebook :)


Det är detaljerna som gör det...

Dagen kunde inte ha blivit bättre! :)

Dagarna bara rusar förbi, jag hinner inte med! Nu är det fredag igen, hur gick det till? Helgerna bara avlöser varandra, det är riktigt jäkla läskigt!

Det har varit superfint väder nu några dagar, det är lite blandade känslor. Å ena sidan så är det underbart att se solen och skönt när den värmer, å andra sidan gråter jag när jag ser hur snön smälter ner och blir till slask och sedan helt försvinner.. Vintern kan inte vara slut redan! Jag vägrar gå med på det!

nåja, nu när det nu är helg igen så ska jag passa på att ta igen lite i plugget, jag ska också vara ute åch åka skidor. Åka skidor är nämligen det bästa jag vet och jag älskar det! (först måste jag dock valla mina skidor, annars tar jag mig inte frammåt!)

OS är äntligen slut!

Missförstå mig inte! Jag älskar OS, hur kul som helst, specieltl när det har gått så bra för sverige men jag är helt enkelt less på att se på tv. Jag som aldrig aldrig ser på tv annars har suttit framför tvn varje kväll i två veckors tid. Inte nog med det, man har varit klistrad framför tvn på dagtid också för att se repriser på sånt man missat under natten. Det är påfrestande för en utan tv-vana! Men nu är det över och man kan återgå till sitt vanliga liv. Utan tv.

Annars så har jag fortfarande ont i mitt knä, ofantligt mycket bättre än förra veckan men fortfarande ont. (ont som i gör ont hela tiden ont) Det går lite i perioder också. är helt klart sämre på kvällarna. Illa!
Tänkte ändå försöka köra idag och se om det går bra.

annars har jag inget mer att säga.

Det känns fortfarande konstigt när jag ska skriva datum.

Igår åkte jag skidor för första gången på väääldigt länge! Det var hur fint väder som helst och superfina spår. Det kändes ungefär som jag hade förväntat mig att det skulle göra. Galet roligt men tungt och slitigt även om jag i princip bara promenerade fram. Orkade i ungefär 1h och 10 min, sedan var jag trött och mina luftrör hade börjat protestera lite.

Vad jag däremot inte var beredd på var hur min kropp skulle reagera efteråt. Jag var helt slut resten av dagen (=hela dagen eftersom jag åkte skidor kl.11) Sov en liten stund (1.5 h) efter att jag ätit lunch. Det kändes som om jag varit igång hela dagen + genomfört en träningsvecka på 25 timmar + åkt vasaloppet. Trött och mörbultad alltså. Inte riktigt vad jag hade förväntat mig.

Imorse var jag och Kristina ute och åkte skidor i den finfina vädret, (vi hade tur som tog oss ut hyfsat tidigt för sen blev det molnigt) Det är studentsportardag idag och då tänkte vi passa på att studentsporta tillsammans. För att ytterligare skjuta upp det för oss båda väldigt behövliga pluggandet så gick vi till Bräntbacken för att åka sopsäck.
Woow det gick fort! :) Jag är ganska mörbultad nu och känner mig ungefär som igår (kanske lite värre). Jag orkar i alla fall absolut inte plugga nu utan ska ta en lång skön och välbehövlig powernap! :)


KUL med OS guld! Träffade Charlottes syrra som hastigast när vi var på väg til spåret. Det är stort med OS guld alltså! Knappt så man förstår det :)

Så nära för Hellner.

Om man får välja mellan en fin solig sommardag och en fin solig vinterdag... Det är ju ingen tvekan om vad man väljer! Det finns ju inte finare väder än det som var idag! :D
Jag kan inte må dåligt när det är fint väder, det strider mot alla naturens lagar att vara ledsen eller på dåligthumör när solen skiner! :)

Hostmedicin är för övrigt inte att underskatta! Jag känner mig mycket bättre nu och tror till och med att jag ska ta mig ut på skidor imorgon, prognosen säger finväder imorgon med och jag slutar kl.10.00 imorgon! :) Kan ju inte bli bättre!!
Jag har absolut fått tillbaka hoppet igen.

NU ska jag sova!

Jag mår inte bra just nu, jag har dragits med en förkylning hur länge som helst, jag blir helt enkelt inte frisk! Från att ha varit snuvig och hänging, till att ha ont i huvudet, därifrån utvecklats till ont i halsen och nu hemsk hosta.

Jag hostar och hostar, snart kommer jag att hosta ut mina lungor. Jag är sjukt trött, aldrig utvilad för jag kan inte sova, jag bara hostar.
Jag vill inget hellre än att få sova, jag vet också att det är det enda som kan hjälpa mig. För mig är sömn den enda vägen mot att bli frisk.  Men jag vill inte gå och lägga mig, jag bävar för det. För jag vet att när jag lägger mig så blir det än värre. Jag kan slummra till och halvsova max tre timmar i sträck, sen är det kört. Vad ska jag ta mig till?

SM är om två veckor. Det är ganska kört för mig.

Snyft, jag vill bara gråta.
Det gör jag också, fast när ingen ser.

Imorgon drar det igång igen. Efter en bekymmerslös helg utan några som helst tankar på plugg så börjar vi igen 08.15 imorgon. Kul, jag ser fram emot att börja T2... men varför så tidigt?? 08.15 är att ta i tycker jag.

Vi träffade våra nollor ikväll, roligt roligt. De verkar shyssta allihopa. Det kommer bli roliga två veckor framöver, tungt, men roligt :)

Nu ska jag soooova! :)

Jag har överlevt!